Going Deeper...

Jag hade bestämt mig för att inte bli för personlig här på bloggen. Köra på det ytliga stuket eftersom jag fått uppfattningen att människor generellt inte pallar med sanning och känslostormar. Men kanske är det inte vad andra tycker är jobbigt eller inte som är det viktigaste, utan vad jag själv vill och behöver vräka ur mig text och bild.

Kanske kan jag hjälpa andra på det sättet, genom att visa upp en annan sida av mitt liv och gräva djupare i mitt föränderliga psyke? Kanske kan jag hjälpa mig själv genom att formulera känslorna skriftligt och därför få en lite mer objektiv bild?

Vad jag förstått genom livet är att det ryms väldigt mycket under människors skal som skulle må väldigt bra av att komma upp till ytan och få luftas. Att man mår som sämst då man trycker ner, fäktar bort, ignorerar och blir ignorerad.

Det är de räddaste av människor som skyr sanningen och inte förmår att gå på djupet och fördömer de som vågar. De modiga som vågar säga som de känner, tycker och uppfattar.

Det är inte modigt eller beundransvärt att uttrycka sina åsikter på ett sätt enbart för att såra andra och få uppmärksamhet till varje pris, utan det som visar på styrka är att kunna stötta, lyssna, ta till sig och våga se. Både sig själv och andra.

Jag kommer öppna upp mitt inre när helst jag vill och behöver här på bloggen - och det vill jag att andra ska kunna göra även för mig.

Nu går vi in på djupet och påbörjar vår resa i själen, med allt vad det innebär.