Growing Up - Unsugar Coated

Imorse stod jag framför stora badrumsspegeln hemma hos mamma i lugn och ro och kletade på puder och mascara
i hopp om att kunna se renpresentabel ut på kontoret.
För nästan tio år sedan stod jag framför samma spegel med min syster och la festmejk, våfflade håret, sprayade YSL Babydoll och såg fram emot kvällens studenskiva. Med varsitt glas vin i handen dansade vi runt i vardagsrummet till Gigi D'Agostino och raidade varandras garderober.
Kvällssolen lyste in genom den halvöppna balkongdörren, kanske var det maj, och om bara några veckor skulle vi vara färdigbakade studenter redo för vuxenlivet.

Men var vi det? Var jag det?

Åren som följde skulle jag hinna gå igenom himmel och helvete och testas i livets hårda skola innan jag hamnade där jag är idag; som 28-årig egenföretagare och sambo med Jonas i Gävle och gravid med första barnet.
Det som förut hade så stor betydelse har ingen alls idag, och det som verkade otänkbart för bara några år sedan är idag min verklighet.

Till skillnad från då jag var ung har jag inte längre något behov av att passa in i något sammanhang där jag egentligen inte trivs. Jag vet vem jag är, vad jag tycker om och hur jag vill leva mitt liv. Det är inte längre viktigt att andra vet vilka märken det är på kläderna jag bär, vilken mobil jag har eller vilket smink jag köper. Det är inte längre viktigt att skippa två måltider om dagen eller spy upp maten, att umgås i "rätt" kretsar eller att bli omtyckt av så många som möjligt.
Allt det där var en del av att hitta min identitet och växa upp, och nu fyller det ingen funktion i mitt liv längre.